If you're not willing to risk it all,

Foder del 2
För att läsa del 1 klicka här
I den här delen kommer jag gå in på lite om bland annat näringsbehov.

Grov- och karftfoderregler
Det finns några grovfoderregler som man bör tänka på när man utfodrar sin häst. Alla hästar måste få min 1 kg TS (foder innehåller vatten, om man torkar ett foderprov tillräckligt länge försvinner vattnet. Det som sedan återstår kallas torrsubstans (TS). All näring finns i torrsubstansen). De flesta hästar bör man utfodra med mer än minimigivan. Ju större del av hästens näringsbehov man kan fylla dessto bättre. Den maximala konsumtionsförmågan är ca 2,5-3% ts av hästens kroppsvikt (ev. upp mot 3,5%)

Maxgräns för kraftfoder är för stärkelserikt kraftfoder (havre, korn, majs, vissa färdigfoder) 0,4kg per 100kg kroppsvikt och utfodringstillfälle. Majs och korn har mycket låg tunntarmssmältbarhet. Om fodret inte smälter ordentligt kommer den till grovtarmen och kan bilda stora problem. 2,5kg och mer spannmål ökar risken för kolik.
När det gäller fett så är det max 1g per kg kroppsvikt och utfodringstillfälle. Hästar är inte gjorda för att äta dessa fodertyper och har därför begränsad kapacitet i magtarmkanalen att smälta dessa.



Hästens näringsbehov
Det är inte bara mängden foder som är betydesefull utan även näringsbehovet med avseende på omsättbar energi, smältbar råprotein (relateras till energibehovet, Ca, P, Mg (relateras till energibehov), Na (särskilt arbetande hästar). Övriga spårämnen som vitaminerna A, D och E (relateras till kroppsvikten).

Hästar har olika näringsbehov beroende på vad dom utför för arbete m.m. Hästen har ett underhållsbehov för "att bara vara". Energibehovet är relaterat till kroppsvikten och typ av häst (lättfödd eller svårfödd) samt kön, hingstar har ca 10% högre energibehov än ston och valacker. Arbetande hästar behöver underhållsbehov plus arbetstilläg. Olika hårt arbete kräver olika stort arbetstillägg. Högdräktiga ston behöver underhäll plus dräktighetstillägg. Digivande sto behöver underhåll plus digivningstillägg. Växande unghästar behöver underhåll pluss tillägg för tillväxten (hög eller låg). Trav hästar har hög tillväxt, man vill att dom ska växa fortare.
Hästens näringsbehov för högdräktigta och digivande ston och växande unghästar är ca 7-9 g smb rp/mj, högre koncentration i vallfodret (>10MJ/kg ts)
När vi pratar om energi i hästfoder använder vi oss av enheten MJ (MegaJoule). (för våra egna energibehov pratar vi oftast om kalorier - det är två olika enheter för energi) Hästens behov av protein anges som "gram smältbart råprotein per MJ" ( g smb.rp/MJ ).
Näringbehovet för vuxna hästar och ponnyer är ca 6 g smb rp/MJ och lägre energikoncentration i vallfodret (<10MJ/kg ts)
För vuxa högpresterande hästat är det ca 6 g smb rp/MJ och högre energikoncentration i vallfodret (>10MJ/kg ts)



Mineraler, spårämnen och vitaminer
Makromineraler: Ca, P, Mg, Na (g) relateras till energibehovet (Ca:P > 1,1:1) alltså det ska vara mer kalcium än fosfor i foderstaten. Mikromineraler=spårämnen: Fe, Mn, Zn, Cu, Se, I, Co (m) relateras till hästens kroppsvikt. Vitaminer ät fettlösliga och vitaminerna A, D, E, K och B är vattenlösliga och relateras till hästens kroppsvikt. Vitamin K, B och C producerar hästen själv.  ( Vitamin B och K behöver ej tillföras friska hästar, behov av vitamin E kan finnas hos mycket hårt arbetande hästar som trav hästar, högdräktiga och digivande ston. Att ge hästen B-vitamin är bara onödigt då hästen bara kissar ut det. Man ska vara försiktig med överdosering av vitamin A, D och E. En frisk häst har sällan brist på vitaminer.



Hästen mineralbehov bland annat mineralen selen.
Selen är en metalloid - ett livsviktigt grundämne. Selen samverkar med E - och C-vitamin och är bra för immunförsvaret. Den bekämpar fria radikaler som bildas vid syreomsättningen i kroppen. Selenbrist i foderstaten ger svaghet, rörelsestörning, störningar i hjärtfunktion, svårighet för föl att dia och svälja, andningssvårigheter. Men man ska vara försiktig med överufodring, toxiskt i för stora mängder. Max 5mg Se per 100kg kroppsvikt. Annars kan det bli akut selenförgiftning som blindhet, svettning, kolik, diarre, ökad hjärt- och andningsfrekvens. Kan även ge kronisk selenförgiftning som alopeci (man och svans) och kronrandssprickor.



Grovfoder innehåller normalt sätt tillräckliga mängder av övriga spårämnen, tillskott behövs inte till friska hästar. Mängder av mineralfoder är dessutom berikade med spårämnen. Flera spårämenen är toxiska i överskott komplettera därför inte i onödan.

Vatten
Vatten är det viktigaste fodermedlet för hästen. Vattenbehovet beror på fodrets vatteninnehåll, omgivningstemperatur, arbete, digivning med mera.
Underhåll- 5 1/100 kg kv och dygn.
Normalt arbete ca 7 1/100 kg kv och dygn
Hårt arbete 10-15 1/100kg kv och dygn
Digivande ston 8-10 1/100 kg kv och dygn
Men det här varierar väldigt mycket från dygn till dygn. Ett sätt att se om din häst är uttorkad så kan du dra i skinnet, går huden långsamt tillbaka kan det visa på uttorkning.



Så viktigt att komma ihåg:
Minst 1kg ts grovfoder/100 kg kv och dygn
Max 0.4 kg kraftfoder/100 kg kv och utfodringstillfälle
Max 1 g fett/kg kroppsvikt
Avelshästar/unghästar har högre proteinbehov
Ca/P-kvot aldrig under 1,1
Selen- alla hästar
Vitamin E- kontrollera särskilt för dräktiga och digivande ston
I övrigt normala fodermedle uppfyller i regel hästens behöv av spårämnen och vitaminer