If you're not willing to risk it all,

Var på en haldagskurs om foder, kolik och parasiter med Cecilia Müller för ett tag sen. Väldigt intressant och bra kurs som ger än förståelse hur viktigt det är vad för slags foder hästen får och vad som händer i kroppen. kollade igenom lite anteckningar och papper och tänkte jag skulle försöka sammanfatta allt i en text. Men vi pratade om ganska mycket så det får komma i olika delar. Börjar med ätbeteende, munhålan, magsäcken, tunn- och grovtarmen.

Ätbeteende
Hästar i frihet betar 14-18 h/dygn- samma gäller för upstallade hästar med fri tillgång till grovfoder. En häst äter ungefär 10dagar per dygn och den längsta uppehållen i ätandet är 4h. 90% av alla upehåll i ätandet är <2h.

Munhålan och magsäcken
I hästens munhåla tuggas fodret med ena käkhalvan åt gången och när fodret är i munnen saliverar det. Salivinblandningen är bland annat till för att smörja och i viss mån buffra fodret. sönderdelning av fodret sker också genom den knådning som sker under transporten i mag-tarmkanalen. Hästen har "enkelriktad ingång", inga sträckreceptorer. Därför kan inte hästar kräkas. Genom jäsning med hjälp av mikroorganismer, kroppens egna enzymer, bryter hästen ned fodret och utsändrar magsaft (gastrinfrisättning) dvs saltsyra, pepsin, slem)Grovfoder som har ph värde 2,5 ger en stimulerande magsaftsekr medan krafoder med pH 5 stimuler inte magsaftsekr, kraftfodret stannar då längre i magsäcken och får fortsatt jäsning och större bakterieöverlevnad.

Tunntarm
I Hästens tunntarm sker kontinuerligt tillförsel av bukspott, galla, tarmsaft. Bukspott: enzymer som spjälkar stärkelse (amylas), fett (lipas), sukros (sukras) och aminosyror (amino- och karboxypeptidaser) i låg kocentration, ffa buffert (för att få upp pH från magens pH). Galla: emuglerande ämnen (ingen gallblåsa). ph i tunntarmen är ca 6-8 och vid snabb passage genom tunntarmen tar det 1-2h beroende på fodertypen.

Grovtarmen
I hästens grovtarm finns blindtarm, stora kolon och lilla kolon. I grov- och blindtarmen sker större delen av hästens näringsutvinning, och det är bakterier, svampar och encelliga djur som sköter bearbetningen. Den kemiska prepareringen är slutförd. Nu handlar det om mikrobiologisk bearbetning. I grovtarmen sker mikrobiell jäsning av växtfiber till VFA (kortkedjiga fettsyror) (och gas) på vallfoder-foderstat:
- Ättikasyra- 70%
- propionsyra- 20%
- smörsyra- 10%
- (valeriansyra.
Det här ger den stora energin, 70% av sin energi (kraftfoder ger inte större energi). pH i grovtarmen är 6-7, om vi ger kraftfoder påverkas syrorna och pH-värdet. Grovtarmen består av ca 80% av digesten som är till att bryta ner fiberriktfoder. Stärkelse rikt foder kan ge problem i grovtarmen och då kan mjölksyra ansamlas, vilket i värsta fall kan leda till att mikroorganismer och tarmslemhinnan skadas. Blir det för mkt kan hästen drabbas av acidos. pH i kroppen sänks då, vilket leder till störningar i hästens blodcirkulation. Detta kan slutligen innebära cirkulationskollaps och hästen dör.
Upptag av VFA ger metan och koldioxid till blodet. Grovfoderbaserad foderstat: 70-75% av hästens energi kommer från VFA. Fodrets passagehastighet genom tarmen beror av fodrets innehåll men 20-45 timmar ungefär och det går snabbare ju mer fiberrikt fodret är.