If you're not willing to risk it all,

För att läsa hästens parasiter del 1 klicka här

Små blodmaskar
Små blodmaskar är hästens valigaste parasiter. De förekommer hos nästan alla hästar. Unga hästar (2-3år gamla) sprider fler maskägg än vuxna hästar.

Det finns ett femtiotal arter av de små blodmaskarna. Hos svenska hästar har man funnit 15arter. Det vuxna maskarna är 0,5-1,5cm långa. De är gråvita eller rödaktiga.


Små blodmaskar
Bilden tagen här ifrån

Livscykel
Hästen få i sig blodmasklarver när den betar. Den uppätna L3-larven kapslar in sig i grovtarmens slemhinna. Där utvecklas den till L4-larv. L4-larven tar sig sedan ut i tarmen och utvecklas till en mask. Hela livscykeln tar i dessa fall 2-3månader. Men nånga L3-larver stannar i tarmslemhinnan i ett vilostadium (inhiberad larv). Detta sker oftast under häst och vinter. Hundratusentals larver kan vara vilande i veckor, upp till flera år. De flesta maskemedel har inte någon effekt på vilande larver. Larverna vaknar successivt upp ur vilan, varför det hela tiden utvecklas nya vuxna maskar. Vid avmaskning dödas de vuxna maskarna och de uppstår ett tomrum. Detta stimulerar de vilande larverna att utvecklas till nya maskar för att fylla tomrummet.

Symtom
De vuxna maskarna kan ge hästen sämre tillväxt och lindrig diarré. De allvarligaste skadorna orsakas dock av larverna. Hästen tappar kondition och går ner i vikt. I sällsynta fall kan unga hästar få allvarlig diarré. Det sker som stora mängder av vintervilade larver samtidigt tränger ut från slemhinnan till tarmen. I dessa fall ser man ofta tusentals larver i träcken.

Stor blodmask
Strongylus vulgaris är den vanligaste av de stora blodmaskarna. Det är också den farligaste parasiten hos hästar. Förekomsten och skadeverkningarna har dock minskat. De vixna maskarna är rödbruna och 2-3cm långa.

Livscykel
L3-larverna sväljs och kommer ner i tarmen. De utvecklar sig till L4-larver och borrar in sig i de små blodkärlen i tamrväggen. Därefter följer en lång resa upp mot krösroten. Krösroten är den del av stoea kroppspulsådern varifrån alla blodkärl till tarmarna utgår. Resan tar ca 3 veckor. Här fortsätter utvecjlingen av larverna i ytterligare 3-4 månader. Larverna utvecklas till maskar som förs med blodflödet tillbaka till grovtarmen. Efter 6-8 veckor blir maskarna könsmogna. De fäster vid tarmväggen och sugerblod. Hela livscykeln tar ca 6 månader.

Symtom
Hästen kan få kolik, feber, hälta och blodbrist. Sytomen beror farmförallt på de skador som larverna orskar i tarmkärlen. Följden blir bland annat inflammationer i kärlväggarna, vilka kan ge infarkter och blodproppar. Skadorna i kärlväggarna tar längre tid att läka, ibland flera år. Under denna tid riskerar hästen att få kolik. Är skadorna stora kan hästen dö, men det är ovanligt. Hältan beror på blodproppar som har spridit sig från tarmkärlen till benen. Blodbrist beror på larvskadorna och att de vuxna maskarna suger blod.


Stora blodmasken
Bilden tagen här ifrån

Spolmask
Spolmasken är vanlig hos föl och unghästar. På stuterier blir ofta alla föl infekterade med spolmask. Finns det däremot bara enstaka föl på en gård behöver inte fölet bli smittat. Vanligvis börjar fölen utveckla immunitet redan vid 6 månaders ålder.
Spolmasken är hästens största inälvsmask. Den är vit, spolformad och blir vanligtvis 10-20 cm lång och ca 0,5sm tjock.

Livscykel
Utvecklingen till infektionsduglig larv sker inuti ägget. Utvecklingen tar 10dagar-6 veckor, beroende på temperatur och fuktighet. När hästen betar sväljer den spolmaskäggen. Äggen kläcks i tarmen och de infektionsdugliga larverna kommer ut. Larverna tar sig igenom tarmväggen till ett blodkärl och förs med blodströmmen via levern till lungorna. Här hostas larverna upp och sväljs ner i magen. Larverna utvecklas i tunntarmen till fullvuxna maskar. Livscykeln tar ca 3 månader.
De könsmogna maskarna har mkt hög fruktsamhet - en maskhona kan producera mer än en miljon ägg per dag. Spolmaskäggen tål både kyla och värme och kan överleva i flera omgivningar.

Symtom
En häst med spolmask kan få dålig aptit, nedsatt tillväxt, raggig päls och hängbuk. Symtomen beror på att de vuxna maskarna lever av tarminnehållet och suger i sig näringsämnen. Hästen kan också bli snorig och få hosta. Det beror på retningar i luftväggarna när alrverna tar sig genom lungorna. Stora mängder apolmask kan orsaka förstoppning, i värsta fall så allvarliga att tarmen spricker. Hästen kan även vara infekterad utan att visa tydliga symtom.


Spolmask
Bilden tagen här ifrån