If you're not willing to risk it all,

För att läsa del 1 klicka här eller för del 2 klicka här.

Den här gången kommer jag gå in lite mer på vad för slags grovä och kraftfoder det finns och näringsinnehållen för dessa.

Det finns ganska många olika grovfoder du kan utfodra din häst med som Bete, Ensilage, Hösilage, Hö, Gräsfröhalm, Hetluftstorkat vallfoder (t e x lusern) och grönfoder (foder som man slår av och ges färskt till hästen) som alla tillhör gruppen vallfoder. Övriga grovfoderna är Halm (stråsäd), Helsädesensilage och betor (betfor).



Vallfodrets näringsinnehåll avgörs av:

1. Det botaniska utvecklingsstadiet dis skörd (blad:stjälk, grad av lignifiering). Alltså hur gammal växten är när den togs av (plantans ålder) Det är mer energi i bladen och i en ung planta. När växten mognar lignifieras, förvedes fibern i ökande grad. Cellulosan och hemicellulosan förändras, så att den blir mindre tillgängliga för matsmältningsenzymerna. Lignifiering är svår smält.

2. Botaniska sammansättningen, dvs de ingående arterna (andel gräs:baljväxter)

Mycket ogräs i skörden ger plantorna lägre energiinnehåll.

Näringsinnehåll i ensilage/hösilage 2002-2003 variera mycket därför krävs analys!

Energiinnehåll: 4.3-12.5 MJ per kg ts
Smältbar råprotein: 6-196 g smb rb kg ts
Kalcium: 1.6-14.8 g/kg ts
Fosfor: 0.9-4.8 g/kg ts



Närignsinnehåll hö 2002-2003 varierar också mycket så analys krävs!

Energiinnehåll: 6.0-12.0 MJ per kg ts
Smältbar råprotein: 2-175 g smb rb kg ts
Kalcium: 1.1-11.1 g/kg ts
Fosfor: 0.6-4.2 g/kg ts



Kraftfoder
Finns i olika grupper som:
* spannmål, spannmålsbaserade
* Saftfodermedel (betfor, äpplen, morötter etc)
* Proteinfodermedel (biprodukter från oljeframställning, stärkelseutvinning)
* Fettrika fodermedel (veg.olja, linfrö)

Havre
Havre innehåller mer fett, fiber och lysin samt mindre stärkelse än övriga spannmål. Den har hög tunntarmssmältbarhet för stärkelse (ca 83-85%). Det finns i olika sorter för olika ändamåls, tex "Matilda" som innehåller >10% fett (vanligen 5-6%)

Havre fritt foder kompleteras oftast med korn och majs som är sämre än havre, har bland annat låg tunntarmsmältbarhet.
Korn har mer stärkelse, mindre fett, fiber och lysin än havre. Har också låg tunntarmsmältbarhet för stärkelse (valsat korn 21%) och stärkelse var ju svårt för hästen att bryta ner. Korn har större stärkelsegranuler än havre har också hård kärna, måste stöpas/krossas. Korn induceras långsamt i foderstaten, en reaktion är inte ovanligt vid för snabb tillförsel. Korn väger mer än havre så var försiktig med volymfodring!
 Majs har lågt proteininnehåll, lågt lysininnehåll och högt energi-innehåll. Kärnorna är mycket hårda, måste behandlas innan utfodring. Ingår ofta i foderblandningar "sweet-feed". Majs kan vara Fusarium-infekterad blöta år. Tunntarmssmältbarheten för stärkelsen är låg (hel/krossad 29%, mald 46%, poppad 90%). Majs är importfoder i första hand.
 

Spannmålsbiprodukter finns som vetekli, kliblandning som består av inre skaldelar. Näringsinnehållet beror på utmalningsgrad/kvarn (andel skal). Anges på säcken. Dammar i torrt tillstånd. Kli innehåller mycket fytinfosfor och bör ej ingå i foderstater som redan innehåller mycket spannmål, fytinfosfor bider Kalcium till sig. Vetegroddar är också en spannmålsbiprodukt och består av kärnans groddämne. Den har hög fetthalt(=energirikt), hög E-vitaminhalt och proteinrikt. Vetegroddar härsknar fort (Härskning är nedbrytning av fetter till mindre beståndsdelar som i regel är ganska illaluktande och illasmakande)

Betfor och Melass är biprodukter från sockerframställninge. Betfor är torkad betmassa (snitslad urkokta sockerbetor) med tillsats av 35% melass. Betfiber är till stor del pektion och är lättsmält för grovtramens mikroorganismer. Har däremot något sämre aminosyrasammansättninge.  Betfor tar upp vätska väldigt snabbt och ska alltid blötläggas innan utfodringen sker. Förvaras oåtkomligt för hästar och fukt. Betfor har påvisats vare ett plus för högpretsernade hästar.
 Melass är en tjock "sirap" som är en rest från utkristallisering av socker.



Proteinrika fodermedel

* Oljeväxter som raps, oljelin, sojaböna har högt proteininnehåll och restprodukten från oljeframställning används som proteinfodermedle.

* Utfodringsstudier med växande unghästar visar att raps är lika bra som soja som proteintillskott.

* Hela linfrön är goda dietiska egenskaper men måste upphettas däremot linfrökaka kan utfodras som den är. Har lågt lysininnehåll.

* Soja innehåller mycket lättlösligt protein och bör endast ges i små givor annars risk för Baron Gruff- sjuka (klostridietillväxt i tarmen)



Vanliga utfodringsfel som man som ryttare oftast gör är att ej ha analyserat vallfodret kan va obalanser i foderstaten. Fetma pga överutfodring ffa med kraftdoder. Strävan efter sent skördat vallfoder med mycket lågt proteininnehåll-energiöverskott och proteinöverskott. Plötsliga förändrngar i foderstaten som ger störningar i mag-tarmkanalen kan ge diarre, kolik, fång som från "höet tog slut igår".

Vanliga utfodringsrelaterade problem som vissa gör är att ge många olika foder och tillskott till hästen, hästägaren vill lösa ett problem som egentligen inte är foderrealaterat. Beteendestörningar hos hästen pga för liten andel grovfoder i foderstaten. Obalanserad Ca/P-kvot pga stora mängder kraftfoder (spannmål). Okvalificerade råd om utfodring- "ge lite mer havre till den tjocka ponny så den orkar galoppera och hoppa".



Vad ger ni till era hästar för grov- och kraftfoder?
Varför ger ni just det?