It's sad when someone you know becomes someone you knew.

Känns så konstigt att ha varit med någon varje dag i 2 år och så en dag tar det bara slut och man kommer aldrig mer se varandra igen. Men jag kommer alltid ha kvar alla fina minnen, aldrig glömma, det kommer alltid finnas en liten plats i mitt hjärta för den här hästen. Önskar verkligen jag kunde haft kvar honom så han för en gång skull i sitt liv fått stanna någonstans för evigt, andas, ta det lugnt, känna sig hemma och bara vara, för det försänade han. Min underbara Zantiago, jag glömmer dig aldrig!


I remember the days we spent together
were not enough
and it used to feel like dreamin'
except we always woke up
Never thought not having you
here now would hurt so much


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0