MOA OCH JAG UNDER TVÅ ÅR, DEL 2
Sommaren 2011 kom och jag fortsatte rida lite för Linnea, även om det blev lite mindre. Tyvärr så tappade Moa ganska mycket i vikt och det gick ganska fort. Det fanns inte tillräcklgit med bete och jag försökte stödfodra henne men det var svårt att få henne att gå upp igen. Hon blev inte överdrivet smal men hon tappade framförallt energi. Åkte till Suvi som har "SR Häst-och ryttarutbildning" där jag tog med Moa och bodde i 1 månad. Hjälpte till där med gården som va under uppbyggnad och med hästarna, som betalning fick jag lektioner. Jag lärde mig mycket men tyvärr så va Moa alldeles för trött och det gjorde mig ganska ledsen. Det var jobbigt att hon inte orkade. Jag ville ha tillbaka den gamla pigga och glada Moa.
Hopptränade för Anneli några gånger under sommaren. Hon började få bättre teknik men hon va trött och orkade inte alls lika mycket som hon brukade. Hon kom aldrig upp i varv som hon annars brukade. Kändes aldrig riktigt bra där heller.
Åkte till runsten och hoppade ute på gräs, den här gången gick det åndå riktigt bra och det va sjukt roligt!
En jobbigt sommar men hösten gick och hon började gå upp lite igen. Tränade inte för Linnea längre. Började rida för Jennie Larsson. Hon är en bra ridinstruktör "om hästen gör som man säger" men eftersom Moa fortfarande saknade lite energi från sommarens viktnedgång blev ridningen väldigt hård och påtvingad. Dum som jag va kände jag en stor respekt och gjorde precis som hon sa. Vilket jag ångrar men det fanns gånger hon ändå gick riktigt bra och jag lärde mig ändå en del. Dock så eftersom det blev ganska hårt så började Moa säga ifrån. Jag kände mig aldrig riktigt nöjd och var besviken på mig själv. Det var nåt som va fel. Hoppade för Sara igen och där gick det bra. Vi har alltid ägnat oss åt enkla övningar och fokus på att alltid hålla Moa positiv.
Här började hon gå upp lite igen.
Våren kom och jag hoppade lite då och då för Anneli igen. Vilket jag också ångrar att jag gjorde. (Man lär sig av sina misstag). Inget fel på Anneli men kraven var för höga för Moa och red i en grupp med bara hopphästar som kan hoppa! Iaf så en tränigen gick allt åt skogen. Asså det där vill jag aldirg vara med om igen. Moa vägrade allt och fortfarande lika förbaskat så hade jag ingen stake att säga ifrån att nu räcker det. Utan jag fortsätter lyssna på någon som inte känner min häst. Iaf tillslut lägger vi av. Får åka hem och fundera. Något va fel. Longerar henne nästa dag och ja hästen markerar!
Hopptränade för Anneli några gånger under sommaren. Hon började få bättre teknik men hon va trött och orkade inte alls lika mycket som hon brukade. Hon kom aldrig upp i varv som hon annars brukade. Kändes aldrig riktigt bra där heller.
Åkte till runsten och hoppade ute på gräs, den här gången gick det åndå riktigt bra och det va sjukt roligt!
En jobbigt sommar men hösten gick och hon började gå upp lite igen. Tränade inte för Linnea längre. Började rida för Jennie Larsson. Hon är en bra ridinstruktör "om hästen gör som man säger" men eftersom Moa fortfarande saknade lite energi från sommarens viktnedgång blev ridningen väldigt hård och påtvingad. Dum som jag va kände jag en stor respekt och gjorde precis som hon sa. Vilket jag ångrar men det fanns gånger hon ändå gick riktigt bra och jag lärde mig ändå en del. Dock så eftersom det blev ganska hårt så började Moa säga ifrån. Jag kände mig aldrig riktigt nöjd och var besviken på mig själv. Det var nåt som va fel. Hoppade för Sara igen och där gick det bra. Vi har alltid ägnat oss åt enkla övningar och fokus på att alltid hålla Moa positiv.
Våren kom och jag hoppade lite då och då för Anneli igen. Vilket jag också ångrar att jag gjorde. (Man lär sig av sina misstag). Inget fel på Anneli men kraven var för höga för Moa och red i en grupp med bara hopphästar som kan hoppa! Iaf så en tränigen gick allt åt skogen. Asså det där vill jag aldirg vara med om igen. Moa vägrade allt och fortfarande lika förbaskat så hade jag ingen stake att säga ifrån att nu räcker det. Utan jag fortsätter lyssna på någon som inte känner min häst. Iaf tillslut lägger vi av. Får åka hem och fundera. Något va fel. Longerar henne nästa dag och ja hästen markerar!
Fortsättning följer...
Kommentarer
Trackback
