If you're not willing to risk it all,

Januari:
Hände inte så mycket här, Jobbade på, på Mcdonalds. I hästväg så blev det en himla massa letandes och provandes av sadlar då Moa började protestera mer och mer med hennes gamla sadel. Tillslut hittade jag en som hon trivdes i. Dock var det en hel del kämpande med att försöka få bort Moas beteende som uppstod efter skadan och viktnedgången och fel hjälp och ridning från tidigare år. Men det gick iaf framåt hela tiden med Anna och Annicas hjälp.


Februari:
Fick erbjudande av min tränare att åka till England hos familjen Eilberg som driver ett dressyrstall med många fina hästar och Michael Eilberg som vann unghäst vm 2012 tror jag det var. Tanken var att åka dit och jobba, få rida välutbildade hästar, få hjälp av Michael och Ferdi med ridningen samt ta ner Moa dit för hjälp med henne. Planen var minst ett halvår. Jag åkte dit men utan Moa för att få känna efter. Har aldrig varit så nervös som jag va på planet dit, tänk att lilla jag skulle pka dit själv och inte kände jag än ända kotte! Men blev väldigt trevligt bemött, alla var verkligen jättetrevliga, blev bjuden på bio till och med och hänga med Michaels brors och shoppa som för övrigt va skitsnygg! haha hade jag stannat hade det varit för han nä skoja.

Även om alla var trevliga så trivdes jag inte och dessutom kände jag att Michael nog inte skulle kunna hjälpa mig med Moa. Fick sen en riktigt hård behandling av en häst som, som Moa har sina problem. Men problem är till för att lösas och på det sättet han gjorde det känns helt fel för mig. Hade jag varit i det skedet jag är med Moa idag hade jag kanske övervägt och se det positiva han hade som tränare, för annars verkade han väldigt klok och en kille med mycket kunskap att lära ut och han skulle absolut kunna lära mig massa. Men just då i det tillfället kändes det jättefel då Moa och jag var tvugna att ta oss ur ett stadie (svacka) som vi hamnat i. Dessutom tyckte jag inte det var roligt att gå upp 6 varje morgon och jobba till 10 på kvällen, jag trodde jag ville mer men kom fram till att ridning vill jag ha som en hobby inte jobba med. Så jag stannade bara där i två veckor innan jag begav mig till Sverige igen. Men resan var inte helt förgäves, växte lite som person, lärde mig lite engelska och engelsk kultur. Är stolt över att jag vågade "säga upp mig" vilket var sjukt pinsamt för hela familjen satt och åt lyssnade när jag pratade med mamman om varför jag ville åka hem. Haha det tog det ganska bra ändå.


Mars:
Hade sagt upp mig från jobbet eftersom planen var att åka till England. Så det blev några veckor utan jobb men frågade sen om jag kunde få tillbaka jobbet och det fick jag så började jobba som vanligt igen. Så dagarna rullade på med jobb, träning, kompisar och Moa.


April:
Var väldigt beslutsam med att träna ordentligt här och även att bara äta bra mat. Annars var dagarna som vanligt.


Maj:
Saknar min vältränade kropp härifrån, men ska verkligen komma igång ordentligt igen efter januari och hitta tillbaka dit. Tränade mycket och va väldigt strikt med kosten. Moa gick det framåt hela tiden med, och saker och ting började släppa sakta men säkert.




Juni:
Njöt av sommaren och värmen, träffade kompisar, badade, gröna lund, solade, festade och allt som hör sommaren till. Fortsatte träna flitigt och Moa började få tillbaka sin positiva sida och energi.


Juli:
Åkte iväg på partyresa med Ida, Jolle och Ebba. Hade så jäkla kul! även om jag blev sjuk två dagar, mådde verkligen inte bra och sov iprincip hela tiden. Men fick antibiotika och andra grejer så blev nästan helt frisk efter två dagar. Blev massa festande vilket fortsatte när jag kom hem. Blev lite sämre med träningen och kosten här.

Åkte till Mallorca med familen samt farmor och Ebba hängde med. Hade sjukt kul här med! Solade och badade på dagarna och på kvällarna drog jag, Jessica och Ebba ut och festade. Vi träffade några engelskmän och vi alla föll för en varsin kille.


September:
Lite deppmånad för min del, längtade tillbaka till resorna och sommaren. Hoppade på hälsopedagog på GIH. Men det kändes inte rätt så hoppade av. Moa flyttade till grannstallet. Lyckades bli sparkad i huvudet av en häst och fick åka till sjukhuset, fick en lätt hjärnskakning. Blev skiftledare på Mcdonalds men hade nu bara jobb varannan helg där. Allt kändes skittråkigt och jag hade ingen aning om vad jag skulle göra. Fick sen erbjudande av Anna att jobba på bageri och tog det.

Vi alla tre höll kontakten med våra engelsmän från Mallorca och här bestämde vi oss för att åka och träffa dem i England. Va där i 4 dagar och hade skitkul, blev mest festande men också lite bio och annat. Blev till och med lite kär. Annars rullade allt på som vanligt, Moa började bli riktgt fin nu och jag kunde äntligen börja jobba med mer avancerade rörelser.


November:
Gick väldigt fort den här månaden. Allt rullade på med jobb, kompisar, utgångar och Moa. Va nöjd med livet och trivdes väldigt bra med att jobba deltid på bageriet och variera med Mcdonalds.




December:
Ungefär samma som november, bara det att jag och Ida åkte till London och shoppade i två dagar. Moa gick (går) förövrigt som en klocka nu för tiden, är så glad att vi kommit hit. Det är så himla roligt att rida den hästen nu för tiden. Kan verkligen inte tro det är samma häst som ibörjan av året.

Det här året har verkligen varit det mest händelserikaste året på länge, har verkligen förändrats och växt som person. Mycket mer än vad jag någonsin trodde var möjligt, idag är jag den personen jag vill vara (iprincip). Känner mig verkligen inte som samma person som ibörjan av året, har blivit mycket självsäkrare, öppnare som person, har blivit mer mig själv och tagit mig ur den bubblan jag länge känt mig instängd i. Har så många roliga minnen från det här året även om det blivit mer drama och känslosamt än vad tidigare år har varit så är det här helt klart bästa året på länge! Känner mig så otroligt taggad på nästa år, ser massa dörrar som har öppnats för mig och längtar till att få uppleva och lära mig mer av livet!