Stress stress stress
Jag har ett nytt mål och något som jag verkligen måste ta tag i. Har förnekat det så länge men nu känner jag att det bara blivit värre och det var inte förns igår som jag började förstå att det här kommer bli allvarligt om jag inte tar tag i det. Pratar om stress, jag stressar alldeles för mycket. Den senaste veckan har jag haft ont i magen, huvudet och varit ovanligt trött. Känner mig stel och spänd i kroppen, har haft otroligt svårt att kunna slappna av när jag väl varit ledig. Är jag på jobbet, stallet, gymmet eller någon annanstans är det ända jag tänker på att jag vill komma hem och blir stressad över det.
Har också märkt att jag blir extra arg om mitt tidsschema inte hålls. Har alltid varit så men det blir bara värre. Vilket min familj alltid fått lida för. Men har aldrig tänkt på det förut men imorse när jag precis hade lämnat av mamma från jobbet och skulle åka därifrån genom en grind så va den stängd. Mamma svara inte och jag blev så frustrerad och stressad att jag började gråta för att jag kanske skulle bli 5 min sen till morgonfodringen, mitt tidschema hade krossat men vafan gjorde det egentligen? Kunde lätt bara backa tillbaka och köra ut igenom en annan utfart som tog lite längre. Det är många sånna här senarier som jag tänker tillbaka på där jag lätt blir upphetsad och får panik över småsaker. Det är verkligen helt stört när jag väl tänker efter och kan inte vara hälsosamt någonstans.
Problemet är bara att jag vet inte hur jag ska göra för att inte stressa. Har alltid variet en person som vill att saker ska gå fort och det kan det iof få göra men inte så att jag blir stressad och arg. Jag kan verkligen överdriva mitt tidsplanerande och jag tror det största problemet ligger där, ibland blir jag nästan rädd för mig själv hur exakt på tiden jag är klar med allting. Alltså det går verkligen exakt som jag planerat och ja då känner jag mig nöjd. Men blir jag bara några minuter sen så kan jag som sa sagt få panik. Måste försöka lösa det där på något sätt. Även få bort skuldkänslorna jag har när jag är hemma och tar det lugnt. Måste tillåta mig själv att andas.
Har också märkt att jag blir extra arg om mitt tidsschema inte hålls. Har alltid varit så men det blir bara värre. Vilket min familj alltid fått lida för. Men har aldrig tänkt på det förut men imorse när jag precis hade lämnat av mamma från jobbet och skulle åka därifrån genom en grind så va den stängd. Mamma svara inte och jag blev så frustrerad och stressad att jag började gråta för att jag kanske skulle bli 5 min sen till morgonfodringen, mitt tidschema hade krossat men vafan gjorde det egentligen? Kunde lätt bara backa tillbaka och köra ut igenom en annan utfart som tog lite längre. Det är många sånna här senarier som jag tänker tillbaka på där jag lätt blir upphetsad och får panik över småsaker. Det är verkligen helt stört när jag väl tänker efter och kan inte vara hälsosamt någonstans.
Problemet är bara att jag vet inte hur jag ska göra för att inte stressa. Har alltid variet en person som vill att saker ska gå fort och det kan det iof få göra men inte så att jag blir stressad och arg. Jag kan verkligen överdriva mitt tidsplanerande och jag tror det största problemet ligger där, ibland blir jag nästan rädd för mig själv hur exakt på tiden jag är klar med allting. Alltså det går verkligen exakt som jag planerat och ja då känner jag mig nöjd. Men blir jag bara några minuter sen så kan jag som sa sagt få panik. Måste försöka lösa det där på något sätt. Även få bort skuldkänslorna jag har när jag är hemma och tar det lugnt. Måste tillåta mig själv att andas.
Kommentarer
Trackback
